Onsdagen 7 Februari

Soligt och 7 grader ute och 13 inne. Frukost vid 0830 och sedan avfärd. Allt var packat och förberett så det var endast elkabeln och stödklossarna som behövdes plockas in. Vi kom fram till gasolpåfyllar killen i Quelfes vid 1030 och han fyllde snabbt gasolflaskan och ville ha 150 kr för det. Sedan åkte vi upp på motorvägen till Spanien. Åkte till Sevilla och ställde oss i gästhamnen Puerto Gelves där vi stått vid tidigare besök i Sevilla. Vi kommer fram vid 1330 och det är tur för det finns endast ett par platser kvar. Parkerar längst in i hamnen precis bredvid upptagningskranen.

På vägen hit till Sevilla har vi provat värmaren med dieseldrift och då ger den jättefin värme så vi får se om vi ska köra den inatt istället för eldrift. Tidigare har den inte velat starta om motorn inte varit igång men vi får väl gå upp och starta motorn, starta värmaren och gå och lägga oss igen.

Tar det lugnt på eftermiddagen och njuter i solvärmen inne i bilen. Vid halvsex går vi till den lokala lilla serveringen i hamnen och äter.

Börjar med ett par whiskymarinerade fläskfile bitar på bröd och sedan en kycklingenchillada. Riktigt het. Avslutar med Espresso

Svalt ute så ganska snabbt tillbaka in i bilen.

Som efterrätt lite Mango i bilen.

Tisdag 6 Februari

Revelj klockan åtta, 15 grader i bilen, soligt ute och ca 8 grader. Snabb frukost och sedan iväg till Fiat verkstaden i Loule för service. Vi har bokat service till klockan 1000. Det första kundmottagaren gör efter att ha skrivit in oss är att klä in förarplatsen med plast inklusive ratten så att mecken inte ska smutsa ner. Sedan får vi vänta en stund på mecken. Här beställer man tid när servicen ska ske , inte som i Sverige där man får lämna in bilen på morgonen och får tillbaka den i bästa fall på kvällen.

När mecken kommer går vi in i bilhallen och slår oss ner medan han gör servicen (som vi redan gjort i Stockholm innan vi åkte men där meckarna inte släckte servicelampan OK )

Amelie hittar direkt den bil vi ska byta till, visserligen blir det trångt att sova där men vi kommer fort fram. En Ferrari Dino, känd som den bil Tony Curtis körde i Snobbar som jobbar.

Servicen avklaras ganska fort och till Anders glädje kostade den bara 2450 kr att jämföra med att vi fick betala 4100 kr i Stockholm för samma sak.  Vi är klara vid tolvtiden och då åker vi upp till det stora köpcentrat i Loule. Det känns väldigt bra att inte längre ha en oljelampa som blinkar hela tiden när man kör. Uppe vi köpcentrat hittar vi ett stort outlet område som vi inte sett tidigare och som ser ut som en typisk gammal Portugisisk by men som är nybyggt.

Vi spankulerar runt där en stund och går in i olika affärer. Det är väldigt lite folk där men det beror väl på att det inte är säsong. Anders passar på att köpa ett par båtskor för 400 kr.

Sedan går vi över till det stora köpcentret som också innehåller ett stort möbelvaruhus där vi inköper några tuber kalles kaviar och äter ett par varmkorvar. Går runt i olika affärer och letar efter en fruktkorg vi kan hänga i taket. Hur vi än letar hittar vi ingen som passar.  Vi ger upp och åker och  tankar bilen och åker vidare ner till Albufeira och bunkrar upp med mat och dryck. Nu är vi klara för vidare äventyr och resa mot Spanien.

När vi är tillbaka på ställplatsen sätter vi oss och läser och ser på utsikten från bilen. I solen är det riktigt skönt men i skuggan är det klart svalt.

Vid sextiden går vi iväg till vår favorit pizzeria. Nu har vi blivit kända där så det blir glatt samspråk med personalen och pizzabagarn får instruktioner om hur vi vill ha våra pizzor. Dom blev fantastiskt goda.

Efter maten blir det hemgjord glass och måltiden avslutas med varsin espresso. Jättegott

En av servitriserna berättar att så här kallt har de inte haft på väldigt länge och hon hoppas vi ska ta det kalla vädret med oss när vi åker.

Det blir också ett avsked av de två trevliga servitriserna. Det känns lite konstigt att ta adjö av ett par servitriser som vi bara träffat några gånger men dom var väldigt trevliga och gästvänliga.

Måndag 5 Februari

Solig morgon men kallt inne bara 15 grader, värmaren verkar inte riktigt orka med att hålla värmen uppe när den står i elläge 1. Detta läge ger en elförbrukning på 900 w, och det är vad propparna här tål. Skulle vi gå upp på full effekt 1800 w så riskerar vi att det stannar helt. Hursom när frukostäggen är kokta och kaffe och the klart har gasolspisen värmt upp bilen till 20 grader. Efter lite surfande på morgonen så sätter vi igång med storstädning av bilen inuti. Dammsugning skurande och mattpiskande gör att det är fräscht inne. Sedan vidtar stortvätt. Kläder och lakan och handdukar allt kör vi i ställplatsens fina tvättmaskiner. De har Miele professional som är mycket effektiva och snabba. Så nu har vi riktigt rent och snyggt omkring oss och på oss. Imorgon ska vi ha bilen på service och så då blir den också fin inför vår fortsatta resa. När allt arbetet var klart satte vi oss ute i solen och läste. Solen värmer riktigt gott. Till middag tillagade Amelie en härlig spagehetti Bolognese med mycket vitlök och sting.

Söndagen 4 Februari

Grå morgon, det har kommit några riktigt kraftiga regnskurar under natten men nu på morgonen har det slutat. Under dagen är det ca 14 grader och växlande molnighet men det blåser ganska kraftigt så det är kallt ute. Försöker sitta nära bilen för att få lä, men det blir lite för kallt så vi blir sittandes inne och läser och surfar på nätet. Frampå eftermiddagen steker Amelie upp ett par fläskkotletter och till det får vi vitlökssmör, stekt potatis och en jättetomat. Det var väldigt gott. Senare blir det ett parti rummy medan vi väntar på att diskvattnet ska bli varmt. Glömt slå på varmvattenberedaren.
Vi måste köra varmvattenberedaren och värmaren omväxlande för att inte ta ut för mycket ström och knäcka säkringen.

På kvällen ser vi ”Så ska det låta” och mumsar i oss oliverna vi fått som växel på fruktmarknaden i Faro och pastej vi köpt på marknaden i Loule. Det var så stora tryffelbitar i pastejen att vi fick tugga tryffeln. Jättegott.

Lördagen 3 Februari

Solig och fin morgon. Efter frukost blir det melodikrysset från Karlstad och sedan lite fix med vatten och avlopp. Sen tar vi hyrbilen och åker in till Albufeira: Amelie har en bekant som har ett galleri där. Tyvärr är det stängt och öppnar först i April. Så vi handlar lite mat och åker tillbaka till Falesia och bilen. Sätter oss i solen och läser och njuter. Parkerar hyrbilen nere vid receptionen så de kan återlämna den till hyrfirman imorgon bitti så vi slipper och kan ta det lugnt istället. Jobbet här på njutningskontoret är jobbigt. Det är mycket som ska hinnas med på en arbetsdag. Frukost, lunch och middag och där emellan vila och läsning och någon gång en liten drink. Som tur är det söndag vilodagen imorgon så vi får vila ut och inte slita ihjäl oss.

På kvällen promenad bort till Restaurang Capri. Det är nästan fullt när vi kommer och efter en stund så har det kommit så många gäster att de nya gästerna får sitta ner i baren och vänta på bord. Det är en mycket internationell skara gäster men som tur är så är personalen språkkunniga.

Vi beställer in varsina pizza Euphoria och berättar för servitrisen att vi åkt från Spanien för att äta den. Hon blir mycket glad när hon får höra det.

Amelie frågar om det är samma pizzabagare som före jul eftersom vi tycker att det är mindre gorgonzola och mer pinjenötter på pizzan nu jämfört med tidigare. Servitrisen säger att det är samma kock men att hon ska berätta för honom vad vi sagt. Intressant att se Amelies tallrik i Falesia jämfört med i Sverige. Här har hon ätit allt inklusive kanterna och nästan slickat tallriken. När vi ätit pizza i Sverige ligger kanterna kvar och dessutom en del av pizzan. Sannolikheten är hyggligt stor att vi går hit och äter en gång till innan vi åker till Spanien.

Fredagen 2 Januari

Solig, blåsig och kall morgon ca 7 grader ute vid klockan nio. Solen värmer på så senare under dagen blir det ca 15 grader.  Lite fix på morgonen sedan åker vi iväg österut. Första stoppet blir Faro som är huvudstad i Algarve. Faro har ca 57 000 innevånare. En fin liten stad vid havet.

Här anpassar man sin image till platsen och Mc Donalds försöker smälta in i den gamla miljön inte dra på med en stor drive in mitt i stan.

Utanför Faro finns ett stort delta och när vi är där är det lågvatten så många båtar ligger i dyn.

Men det finns även hamnbassänger som har vatten.

Runt gamla Faro finns en slottsmur som idag bevakas av personer som verkar komma från en sydligare världsdel och som har som affärside att bevaka  ”sina” P platser och anvisa dom till intet ont anande turister. Så vi stanner inte där utan åker vidare och låter dom stå där och vifta. Tyvärr så missar vi ju då att se lite närmre på den gamla Faro och slottsmuren.

Åker vidare ca 4 mil till Tavira som är en fin gammal stad

Tavira har lämningar sedan 800 fkr. då fenicierna bebodde stan, sedan har det varit olika befolkningar och religioner genom åren. Under en lång tid var Islam den förhärskande religionen men den har under 1200 talet slagits tillbaka av katolicismen. Resterna av ett gammalt fort finns kvar och idag är det en fin trädgård på insidan. Notera blommorna som blommar den 2 februari. Tyvärr vet vi inte vilken sort det är, men våren är här.

Bredvid fortet ligger kyrkan Igreja de Santa Maria do Castelo. Kyrkan byggdes på 1300 talet på grunden av en moske´. Tyvärr är den stängd när vi är där.

Nere i gamla Tavira är det smala små gränder som kan vara trixiga att komma fram i med bil, men på något sätt så kommer vi igenom.

VI vänder åter mot Albufeira och åker ut till  Praia Rocha Baixinha  och restaurangen där. Vi har varit där tidigare och tagit en drink men idag ska vi äta en ordentlig typisk portugisisk middag i solen med utsikt över havet och sanddynerna.

Cataplana rätter är en typisk portugisisk tillagningsmetod som vi var tvungna pröva.

Beställer in fiskgryta gjort i Cataplana.  I detta kärl tillreds maten i vårt fall en fantastisk fiskgryta med mycket skaldjur och musslor. Tillagningen tog ca 30 minuter och kyparen gjorde stor show vid serveringen.

Efter den stora portionen fisk lyckades kyparen övertala oss att äta dessert. Han hävdade att hans mammas recept var så bra så vi måste bara smaka. Det var jättegott men kanske mer mat än vi borde.

Notan blev vår största i Portugal men det var jättegott, jättetrevligt och en fantastisk miljö så det får vi ta.
 Åter i bilen tillbaka i Feisal blev det en kamp i På Spåret, vi blev återigen en god tvåa.

Torsdagen 1 Februari

Växlande molnighet och ca 12 grader med en svag vind. Efter frukost ger vi oss iväg på en liten utflykt västerut. Första anhalten blir den lilla byn Alcantharilha

I byn finns en kyrka Capel do Osso ( Ben kapellet ) Kyrkan ser ut och invändigt ut som vilken kyrka som helst. Men på baksidan av koret finns en ingång till ett litet rum där väggarna är klädda från golv till tak av bendelar och skallar. Dessa kommer från begravningsplatsen, riktigt otrevligt.

Efter detta morbida besök fortsatte vi ett par mil till Portimao och inköpte ett Bouleset. Vi har anmält oss till en träff med husbilsklubben i Februari och då ingår boulespelande så vi måste träna lite på det.

Fortsatte färden till Lagos känt för att härifrån kom Henrik Sjöfararen

Henrik Sjöfararens riktiga namn var Henrique o Navegador, född 4 mars 1394, död 13 november 1460. Han var en Portugisisk prins och egentligen ingen sjöman. Han har blivit känd för att ha stöttat de första upptäcktsfärderna portugiserna gjorde i Atlanten och längs Afrikas västkust. Han deltog själv aldrig i någon av expeditioner utan han var den som betalade och planerade resorna och startade skeppsvarv och navigationsskolor. Trots att han inte var sjöfarare var hans insatser viktiga för sjöfartens utveckling och gav Portugal ledningen i jakten på nya kolonier.

Lagos idag har ca 10 000 innevånare och är en stor turiststad med fina stränder.

Vi åkte till Lagos bland annat för att se Forte Ponte de Badeira  som skulle vara en stor sevärdhet.

Först kom vi till vad vi trodde var fortets mur men som istället verkar vara Lagos ringmur. Vi går in genom en port och kommer upp i den gamla delen av Lagos. Promenerar runt på måfå en lite stund innan vi förstår att det här nog inte är fortet. Så vi går ut genom en öppning i muren.

Går ut efter stranden och då ser vi Forte Ponte de Badeira. Inte alls så stort och pampigt som vi förställt oss det.

Fortet var inte alls så pampigt som vi trott, Det var också stängt så vi kom inte in. Lite längre upp i backen hittade vi en staty av Goncalo de Lago. Han är fiskarnas i Lagos skyddshelgon. Uppe i backen finns en restaurang Mar med en underbar utsikt där vi intar lunchen.

Amelie en torsk med spenat och Anders kyckling med senapssås.
Tyvärr motsvarar kocken förmåga inte våra krav. Porslinet var fint och maten såg riktigt god ut men tyvärr så var den ganska smaklös  och vi fick betala för utsikten.

Åter till ställplatsen och läsning med fransmännens tjatter i bakgrunden. Idag är de ännu fler som spelar Boule.

Onsdagen 31 Januari 

Prognosen förutspådde regn men det stämmer inte alls, soligt och varmt och skönt. Efter frukost drar vi iväg lite planlöst österut. Svänger ner mot Vilamura. Inser att det är ett av de fina  områdena här i Algarve. Här ser vi inte gamla raserade hus eller påbörjade avstannade byggen utan här är det väldigt välordnat och fint.

Promenerar ner och ser oss runt lite i hamnen. Hamnen är stor men de flesta båtarna är inte så stora , det är inte som på den franska rivieran.

Åker runt lite på måfå i Vilamura och hamnar nere vid stranden där vi promenerar ut till en liten restaurang och ser ut över stranden. Det är säkert jättefint här på sommaren och full fart. Nu är det lite avslaget. Sitter ett ”pensionist” par och dricker varsin öl på strandrestaurangen. Det är det enda ”livet” där.

Åker vidare österut på små vägar, allt är otroligt välordnat och välskött. Här finns inga förfallna/rivningskåkar utan här andas allt välmående. Här finns de välbärgade människorna.  Fortsätter österut och kommer till Quartiera som är grannstad till Vilamoura.

Åker ner till hamnen och parkerar och går in i grönsaksmarknaden.

Amelie köper en stor bifftomat samt mango och sharon frukter.  Lite problem med växeln så vi tar lite oliver istället för pengarna. Kalaset gick på 80 kr.

Sedan går vi in i fiskmarknaden, Amelie tjafsar med handlarna där men vi köper inget.

Efter fiskäventyret åker vi vidare upp till Loule.

Loule är en liten stad uppe i bergen. De har en fin marknad som är öppen sex dagar i veckan.

Vi besöker marknaden och inköper lite ost och pate´
Sedan går vi runt i den gamla staden med dess trånga gränder.

Aptiten stiger och vi glider in på en liten lokal restaurang och beställer in grillad Dorado. Det är jättegott. Det verkar som att vi sitter på en fotbollsklubbs restaurang att döma av inredningen.

När vi promenerat runt en stund i gamla stan efter lunch träffar Amelie på en dam att språka med som håller med henne hela tiden och som inte säger emot.

Undras bara vad dom funderar på och vad dom diskuterar kan det vara priset på apelsiner.

När vi kommer ” hem” är det full fart på Boule spelandet. De byggde en andra bana i december men det känns som att de skulle behöva fixa ytterligare banor med tanke på hur många som spelar. Dessutom har vi ju ingen aning om hur många som skulle vilja spela om det inte fanns så många ”proffs”.

Tisdagen 30 Januari

Vädret är mycket bättre än prognosen sagt. Soligt och varmt. Frukost som vanligt men i lite snabbare takt och inte en massa nyhetsläsande innan dagens uppgifter tar vid. Så när morgonrutinerna är fixade tar vi hyrbilen och åker iväg. Första anhalten blir Sao Bartolo Messines, en lite by vi blivit rekommenderade. Den var egentligen bara en gammal portugisisk by med trånga gator. VI såg också att de hade en ställplats som såg väldigt tråkig ut. Så vi fortsätter ganska snabbt därifrån. Våren har kommit och mandelblomsträden står i full blom sedan ett par dagar tillbaka.

Åker till Silves här har vi varit i tidigare. Silves kallar sig själva för apelsinens huvudstad. Befolkningen uppgår idag till ca 37 000 innevånare. Idag råder en lugn stämning där hos befolkningen.

 Silves var tidigare huvudstad i Algarve och anses därför ha en viktig historisk betydelse. De nordafrikanska moorerna härskade här mellan 700 – 1200 talet. Före det var området kristet och de kristna återtog sedan området. Det finns en stor befästning där som man delvis renoverat. Silves Castle. Men det finns också en stor kyrka uppe på höjden.

Vi går in och beser slottet. Det upptog ca 12000 m2 markyta och ligger högst uppe på en kulle med utsikt åt alla håll.  Man har restaurerat dela av fortet.

Efter besöket på fortet ger vi oss ner i den gamla byn. Promenerar på smala gator ner till centrum där vi går in i marknadshallen. Här finns ett överflöd av färska grönsaker och frukter. VI tittar bara och går vidare till restaurangen på framsidan.

Sätter oss på uteserveringen och beställer varsin portion grillad kalvstek. VI får in varsitt uppläggningsfat med 2 stora skivor kalvstek, pommes frites, ris och tomat. Ett fat hade varit nog för oss två. Dessutom kostade det bara 100 kr per person.

Efter lunchen och en promenad tillbaka till bilen åker vi på en liten kostig upp till Monchique , en liten mysig by uppe på en bergssida. Inne i byn hittar vi bland annat denna husfasads utsmyckning i kakel.

Åker vidare på slingrande ” alpvägar” upp till toppen av berget och hamnar på Serra Foia. Detta är högsta bergstoppen i Algarve den är drygt 900 m hög. Här uppifrån har man normalt en otrolig utsikt men just när vi är där så är sikten ganska dålig- Här uppe ligger ett stort kommunikationscenter med en otrolig mängd antenner för alls sort kommunikation eftersom det är så högt upp.

Nu är det dags att åka de 55 km tillbaka till ställplatsen i Falesia och bilen. Kvällen tillbringar vi med att äta Djävulsfrukt och se när Andre Myhrer tog silverplaketten och Frida Hansdotter blev fyra i parallell slalomtävlingen i Hammarbybacken.

29 Januari

Grå men varm morgon. Det blåser ordentligt idag. VI ser inga som är ute, utan alla verkar sitta inne och läsa. Vid lunchtid ringer Anders och beställer en hyrbil. VI äter en tidig middag bestående av fläskkotlett, svampstuvning och ris. Hyrbilen levereras till oss klockan 1630. Vi fick ett bra pris 1200 kr från idag till söndag morgon inklusive alla försäkringar. Det blev en liten svart VW Up. Vi behöver inte något större än denna. Jättefint fixat, de levererar bilen till oss, kontraktet skrivs på plats och bilen lämnas på vår plats på söndag morgon och nyckeln lämnas i receptionen. Enklare och smidigare kan det inte bli.

Så fort uthyraren lämnat oss tar vi en provtur in till stan och åker runt på en massa smågator som vi ju inte annars kommer in på. Albufeira är riktigt backigt. Nu ska vi åka runt och bese småbyarna omkring oss.