Inga restauranger i Neapel ?

Torsdagen 15 Mars

Eftersom Onsdagen blev lång och påfrestande tog vi det lugnt på morgonen med frukost och andra rutiner.  Vi pratar med en ung man i receptionen på campingen och får vägbeskrivning till tåget. Får uppfattningen av honom att tåget går ända in till stan. Men nere på stationen träffar vi en ung tjej son hjälper oss köpa biljett och då förklarar hon att vi måste byta tåg på vägen till en Metro. Vi åker tillsammans och hon berättar att hon pluggar bioteknik första året på universitetet. Hon hjälper oss byta tåg.

Kommer in till Montesanto som är Metro stationen inne i den gamla delen av Neapel. Stationen ligger riktigt djupt ner, först går vi ett par trappor upp och sedan blir det två långa rulltrappor innan vi är uppe i markplanet. Vi kommer ut på ett litet torg och Anders får direkt en chock, Det är alldeles fullt med hundskit och sopor på torget. När vi ser oss runt ser Amelie att det ligger en veterinär där så antagligen är det deras väntrum vi kommit in i.

Promenerar ner genom de små gatorna mot hamnen där vi ska försöka hitta en hop on hop off bus. Gatorna är otroligt smala och stenlagda med en svart stensort. Bilar, fotgängare , MCn och ambulanser på utryckning på väg mot sjukhuset mitt  i alltihop. Och så alla stånd med allt från fisk och grönsaker till eleganta damunderkläder. Röran är total samtidigt som den säkert är otroligt ordnad.

VI tar oss ner till lite med civiliserade kvarter i bankdistriktet och inköper biljetter till en turbuss. Det dröjer en timme innan den kommer så vi hinner få varsin pizzaslice. När vi står och väntar på bussen kommer en utslagen missbrukare fram och börjar trakassera Amelie så Anders får gå fram och flytta på honom och då blir det lite stökigt. En äldre man på busshållplatsen börjar ropa på polis och då blir ”busen ” ännu mer upprörd. Anders har lite svårt att veta hur hårt han kan trycka till mannen utan att han ska ramla omkull och slå ihjäl sig. Som tur är kommer bussen precis när bråket börjar eskalera och Anders börjar bli irriterad och fundera på att dra till honom ordentligt. VI åker en lång tur runt Neapel i en gammal buss som ser ut som en gammal spårvagn.

På vägen stannar vi till och fotograferar, på bilden ovan finns Neapel i bakgrunden och bakom den skymtar Vesuvius. Nedan ser man Capri.

När bussturen är slut efter två timmar så går vi mot Metron. Helt fantastiskt vi går en lång gata i Italiens tredje största stad och det enda vi hittar är förutom affärer två pizzerior. Inga riktiga restauranger.

Vi har inte blivit riktigt kloka på hur tåg och Metron går för det är en linje in till stan men en annan hem och mycket längre från den stationen till campingen. Så vi tar samma Metro linje tillbaka som vi kom med och hoppar av vid ändhållplatsen Puzuoli och promenerar ner till centrum. På vägen hittar vi denna ruin. Den första vi sett i Neapel. Bortsett då från ”busen” vi stökat med.

Går ner mot centrum och letar oss in på Restaurang Il Frasco. Vi kommer dit vid 18 tiden och då säger de att restaurangen är öppen men att pizzerian är stängd. Det är till en början lite svårförståligt för oss men efter en stund förstår vi att vi kan få mat men inte pizza för ugnen är inte varm och pizzabagarn är inte på plats. Beställer varsina kalvkotlett Milanese med sallad till och glass som efterrätt följt av espresso. När vi fått notan och betalt ber vi dom ringa efter en taxi. Nu blir all personal på restaurangen, kockar, servitriser, diskare, ägare och några förbipasserande inblandade. Efter mycket ringande, SMSande och diskuterande får vi veta att det ska komma en taxi om ca 10 minuter. Så vi sätter oss och väntar och beställer in lite vin att fördriva tiden med. Telefonen ringer och alla är fortfarande väldigt involverade. Efte en bra stund kommer de och berättar att taxin gått sönder men att en annan bil är på väg. Tillslut kommer en taxi och nu har den gamla ägarinnan tagit kommandot och fixat en bil. Så när vi kommer ut står hon och kramar om chauffören. Han får adressen till campingen, ser liite fundersam ut men så åker vi iväg ut i mörkret. Vi åker ganska länge och Anders börjar bli lite orolig om vi verkligen åker rätt men helt plötsligt svänger bilen in och upp till campingen. Anders betalar och chauffören hoppar ur och tar i hand och tackar. Ytterligare ett exempel på service viljan och hjälpsamheten i Italien. Igår bilverkstaden idag den studerande flickan på tåget och sedan alla på krogen och Taxin.