Fort Boyard,Fångarna på fortet

Torsdagen 26 Oktober
Klar morgon och mörkt när vi vaknar halvnio. Lite svårt att vänja oss med att det är mörkt så länge på morgonen. Solen går snabbt upp och värmen kommer. Det blir 22 grader på dagen.
Vi åker vidare ut på Ile Re på slingrande småvägar genom små byar som nu verkar ödsliga men som helt klart lever upp på sommaren. Överallt är det serveringar och campingar. På ön finns också många befästningar från förr. Dessa fungerade som skydd för La Rochelle. Åker så långt ut vi kan innan vi vänder och åker västsidan tillbaka. Därefter far vi in till La Rochelle. Försöker ta oss ner till hamnen men hela tiden kommer vi in på små återvändsgator så till slut ger vi upp och åker ett par mil söderut till Rochefort och där svänger vi ut mot Ile de Oleron.

Det är en lång hög bro ut till Ile de Oleron. Från bron är det en fin utsikt över den gamla bron och gamla försvarsbefästningar.

Åker upp till Boyardville den by från vilken man kan se ut till Fort Boyard. Detta är en lite by som helt lever på turisterna som kommer för att bese Fort Boyard.


Ile de Oleron lever till stor del på sina enorma mussel och ostronodlingar och vinproduktion men den största inkomstkällan är säkert turismen.

Efter besöket i Boyardville åker vi norrut och letar efter någon öppen camping. Alla är stängda vilket är lite konstigt med tanke på att det är många husbilar ute och att franska skolorna har höstlov fram till 5 november.

Vi vänder vid norra spetsen av ön och åker söderut. Till slut hittar vi en stor ställplats som är öppen. Den rymmer 150 bilar och är öppen året runt. Så tillslut kommer vi till ro och kan tillaga lite middag. Biff med ankfetts confiterad potatis och till det en Rochefortsås. Elsystemet på campingen är inte upp till par, så säkringen löser ut hela tiden när vi använder elplattan. Vidare har de varit så smarta att de låst luckan in till brytarna så vi kan inte återställa dem utan måste byta uttag. Maten får tillagas på gas för elen ska sparas till övrig förbrukning. Efter maten sätter vi oss i solen utanför bilen och läser. Det tar bara fem minuter så drar en tjock dimma in över oss och vi måste gå in och sätta oss. Ett par timmar senare lättar dimman men då är det för kallt att sätta sig ute, så det får bli sitta inne och se på filmen En amerikan i Paris. Det tyckte vi var ett lämpligt val efter vår Paris sejour.