Fredagen 17 November
Efter frukost kopplar vi loss bilen, ställer ut möblerna mitt på vår plats och meddelar personalen att vi ger oss ut på en utflykt men att vi kommer tillbaka och att vi vill behålla vår plats.
Vi åker lite på vinst och förlust in mot centrum av Albufeira. Det är en riktig semesterort med fullt med turister. De flesta verkar vara i vår ålder, men det beror väl antagligen på tidpunkten på året.
Det är soligt men bara 21 grader så det är perfekt för oss som inte jagar hettan utan vill se sig omkring.
Byggnaderna är i grunden vita men många har därtill olika kraftiga färger vilket gör att det för ett nordiskt öga är väldigt tilltalande. Samtidigt skulle jag inte vilja måla så i Sverige.
Kollar runt lite på nätet och förstår att man kan få en 2:a här för runt 1 mille.
Åker runt och ser oss omkring i de olika områdena, nere vid infarten till fiskehamnen har de sin variant av ”rondellhund”
Ser en stor Lidl butik och svänger in där för att passa på och bunkra upp inför helgen. Lidl har förstått att husbilsägare är bra kunder så de har fixat speciella husbilsparkeringar. Vi gör en stor inhandling av mat och dryck så vi kan stanna ett tag utan att behöva sticka iväg och bunkra. Man blir glad över prisnivån på maten. Ett par fina biffar för 60 kr och apelsiner för 9 kr kg. Rädisor stora som äpplen. Grönsaksavdelningen är en fröjd för ögat och med all säkerhet även för gommen. Husbilsägare lastar maten direkt i kundvagnen och kör den ut till bilen, så kassar är onödiga och maten hamnar direkt i kylen. Bunkrade och klara återvänder vi till vår plats. Skön eftermiddag med läsning och ett par skinkmackor på nybakt bröd. Fransmännen sätter igång boule spelandet vid 15 tiden. De är verkligen duktiga. Vi sitter och pratar om hur glada vi ska vara över det liv vi lever och hur vi slipper olika bråk, krig och annat skit, när plötsligt en Engelsk husbil kör över kanten till boulebanan och skadar den nya banan. Kantbrädan har flyttat sig ca 10 cm. Stor uppståndelse, vi ser hur mannen som byggt banan springer efter bilen och skriker. Andra börjar återställa banan och personalen kommer med verktyg. Stor kalabalik.
När vi ser det här inser vi igen hur otroligt priviligierade vi är, där en skadad boulebana är det största problemet när man samtidigt läser om flyktingsituationen i Burma och hur man där dödar människor och soldater kastar barn i elden.
Nu är vi i och för sig också ett brottsoffer eftersom någon har stulit en av våra navkapslar. Vi är säkra på att det skett här eftersom vi häromdagen stod och tittade på däcken tillsammans med Lars-Åke och Gittan och diskuterade vilken däckfirma vi skulle använda för vårt byte och då satt navkapseln där.
Vi har ju vårt arbete här på Njutningskontoret att sköta , så medan fransmännen spelar boule korkar vi upp en flaska kallt vitt vin och njuter av det och deras spelskicklighet. Pratar lite med andra svenskar om deras erfarenheter och om deras och våra vidare planer. Samt våra olika livssituationer och hur bra vi har det. De vi talat med säger att deras plan är att stanna här så länge solen lyser och sedan åka vidare. Vi funderar lite i dessa banor också för det är väldigt välordnat här med stora fina platser och trevlig personal som verkar bry sig om att vi ska trivas och de hjälper till. I morse var de inne och krattade till gruset utanför vår bil så det inte skulle vara knöligt. Trots att det står uppåt 100 bilar här känner de igen oss och vet vilka vi är och bokar in brödbeställningar osv direkt på rätt plats utan att behöva fråga vem vi är. Samtidigt inser vi att tiden går fort och snart ska vi hem till julfirandet. Så det behövs lite planering för att få till däcksbyten och tid för att åka runt och se det vi vill se. Och dessutom ta oss till flyget i tid.
Amelie lagar till en fin middag på de biffar vi köpt, kompletterat med en härlig vitlökspotatis och tomater. Senare försöker vi se på Svensk TV via mobilnätet men det blir mest att TVn står och laddar så vi får ge
Senaste kommentarer