Europas sydligaste udde

Söndagen 3 December

Solig men kall morgon, 3 grader ute och 12 grader inne. På ställplatsen vi stått fanns ingen elanslutning och värmaren behagade inte gå om vi inte har el eller motorn igång. Så vi fick värma upp bilen till frukost.

Direkt efter frukost anträder vi färden söderut.

Vi åker på ganska fina vägar ner till Europas sydligaste plats Tarifa. Parkerar och går på en liten pir ut mot Tarifa Island. Det är Europas sydligaste punkt, inte Gibraltar som man väl tror. Tarifa Island ser ut som en  gammal befästning. Nu får man inte komma ut dit, utan endast fram till vallgraven. 

När man står här tror man att det är en landtunga bakom och att vi är i inloppet till en liten hamn. I verkligheten är det inloppet till Medelhavet och att landtungan bakom är Marocko.

Ute på piren håller man på och spelar in något program till julen tror vi. De sjunger som vi uppfattar det julsånger.

Fortsätter mot Gibraltar upp snett norrut över berg på slingrande vägar. Högt uppe hittar vi en liten servering med en fantastisk utsikt. Stannar och beundrar den och beställer in lite lunch. Det känns som om vi satt på en fjälltopp under skidsäsongen. Bergen i bakgrunden ligger i Marocko Afrika. Det är nästan simavstånd emellan Europa och Afrika här. Mycket fartygstrafik nedanför oss.

Fortsätter upp till Gibraltar med ett litet tankstopp på vägen. Vi har varit i Gibraltar tidigare så vi åker endast fram till gränsen för att senare åka vidare 10 kilometer längre norrut till en liten välordnad camping där vi ställer oss för natten. Administrationen här är enorm, medan Amelie fixar den hinner Anders inspektera duschar, toaletter och tvättstugan samt bära iväg och tömma toaletten samt lite annat. Men till slut blir vi anvisade vår plats. Solen skiner och vi plockar ut stolar och bord och slår oss ner. Hinner bara sitta femtonminuter innan det drar in moln och det blir lite för ruggigt att sitta ute.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.